hundradagartillfrihet

Tom. Ett tag frustrerad. Arg. Inte ens besviken. Sverige förlorade mot Ryssland. Sverige är numera utslaget ur Fotbolls-EM. Mästerskapet som jag har väntat på i två år och som jag sett fram emot och som jag har planerat hela min ledighet efter. Jag hade inte räknat med att Sverige skulle gå långt, men vidare från gruppspelet i alla fall, och hoppas gör man ju alltid. Även om det kändes grymt bra efter första matchen kändes det som att något saknades. Mot Spanien likaså. Därför var jag inte alls säker på att vi skulle vinna mot Ryssland. Jag ville tro det, men jag kunde inte.
Ryssland dominerade från början. Jag gav upp. Killarna gav också upp. De försökte inte ens. Ett tag blev jag riktigt irriterad på dem. Men irritation gick över i hopplöshet, det skulle inte gå, så var det bara.
På det sättet är jag inte ett äkta sterotypt fotbollfan. Jag borde gråta av förtvivlan, svepa ett antal öl, mucka gräl och skylla allt på domaren för att sen kräva Lagerbäcks avgång. Att jag inte gör alla dem sakerna gör mig dock till ett äkta ostereotypt fotbollfan. Ryssland spelade grym fotboll som jag kunde njuta av. Sverige är inte med i mästerskapet längre men jag ser fram emot de kommande matcherna ändå.
Men ändå sitter jag här och vill skrika skälsord efter domaren och ha ansiktsfärg som på grund av tårar rinner ner för halsen. Sverige är utslagna.

Puss på er!